Ständig och fortsatt tillväxt är ohållbart i framtiden! Detta är en vanlig föreställning och åsikt från vänster och bland miljöengagerade. Vi måste för planetens skull sluta sträva efter tillväxt och istället fördela det vi har. Jag tänkte berätta varför denna slutsats inte bara är fel utan också omöjligt att realisera!
Omöjligt är det för att det strider mot en av människans fundamentala principer. Strävan att få det bättre för sin egen och för sin familjs del. Hur troligt är det att hela västvärlden accepterar att kliva tillbaks till en levnadsstandard av.... säg 1980 års nivå för att mindre utvecklade länder på något sätt ska få vår rikedom överfört till sig. När det dessutom blir uppenbart för fler och fler att traditionellt bistånd inte fungerar är det omöjligt även av detta skäl att bara "föra över" välfärden.
För att fattiga länder ska lyckas måste de utvecklas politiskt och ekonomiskt. Titta t ex på stora delar av Asien som för 40 år sedan befann sig på Afrikas nivå i levnadsstandard, barnadödlighet mm, men som sedan dess omfamnat möjligheterna med globalisering och underlättat för privat företagande. Det världens fattigaste länder behöver är ökat handelsutbyte och fler privata företag. Kofi Annan har sagt angående globalisering att Afrikas problem är att de inte blivit utsatt för den tillräckligt. Att fler privata företag även löser problem på hemmaplan borde fler förstå.
Hur troligt är det då att länder som Kina och Indien som utvecklas i rasande takt kommer att vilja slå av på takten? Inte alls. Där finns hundratals miljoner människor som står på tur att ta sig ur fattigdom. Det ser på nära håll vad globalisering betytt för sina medmänniskor och inte oväntat är det i just dessa länder som man ser mest positivt på globalisering. Det är vänstern i väst som är emot och på sätt kan jag inte kalla de annat än stora hycklare som inte på allvar värnar om världens fattiga. Med deras politik dras vi alla ner i fattigdom. Men jämlikt och rättvis fattigdom är det och denna rättvisa verkar gå före allt annat enligt deras dogmer och det även om det inte leder till verklig förbättring.
Låt Kina och Indien utvecklas vidare så kommer de likt människor i väst få ett "grönt" uppvaknande. Har man dock inte mat för dagen eller tak över huvudet är det inte miljön som är prioritet. Nolltillväxt eller till och med minustillväxt leder till konflikter för vad ska man spara in på. Vilka är det som ska prioriteras bort? Och hur kan man tror att det under ekonomiskt tillbakagång när alla får sluta med saker man vant sig med dessutom ska finnas resurser till forskning och utveckling av alternativa bränslen mm.
Med några få undantag är människan materialister. Kollektivistiska försök att begränsa konsumtionen leder till korruption och att systemet så småningom självdör inifrån. Det har historien bevisat. Förutom att det är ett omöjligt scenario eftersom det strider mot människans inneboende drivkrafter är det som jag nämnde grovt felaktigt. Jag tänkte ta upp tre viktiga anledningar.
För det första är ekonomin och tillvaron inte ett nollsummespel där den enes vinst automatiskt är en annans förlust. Med en dynamisk ekonomi kan ett plus ett bli tre. Titta bara på grannländer med samma grundförutsättningar. Nord och Sydkorea, Väst och Östtyskland när det begav sig, Kuba kontra andra länder i regionen mm. För det andra innebär inte ökad ekonomisk tillväxt automatiskt att man utnyttjar resurserna hårdare. En effektivare användning av råvaran innebär en förädling och effektivisering och inget utnyttjande. För det tredje existerar inte någon akut råvarubrist. Sedan lång tid tillbaks har det varnats för att både det ena och det andra kommer ta slut snart, för att visa sig att 20 år senare när en ny undrsökning görs har tillgången ökad. Tekniken ställs om så andra råvaror används och nya fynd görs.
Skulle vi dessutom nå en verkligt kritisk punkt med råvarutillgång är det just sådana incitament som verkligen påskyndar ett teknikskifte. När viktiga råvaror ökar kraftigt i pris är det motiverat på ett helt annat sätt att finnas där med alternativa lösningar och innovativa grepp.
Samma människor som kritiserar tillväxten är genomgående utvecklingspessimister. Varför inte öppna ögonen och titta på vilka fantastiska innovationer människan utfört och hur långt vi kommit på så många områden. Det är inte science-fiction att lösa dessa problem. Lösningarna finns idag men i för lite skala. Flygtrafiken står t ex för bara 3% av koldioxidutsläppen och enligt pessimisterna ska vi således sluta resa i framtiden. Varför det? Resa är fantastiskt och ett av de bästa sätten att öka förståelsen för andra kulturer. Varför inte fokusera på att det finns alternativa bränslen som drastisk minskar utsläppen istället för att gapa om regleringar av resor, personliga utsläppskonton och andra dumheter.
En verklig miljöbov är våra bostäder. Uppvärmning och nedkylning släpper ut enorma mängder koldioxid. Redan idag går det att bygga både hus och hela städer som ger energiöverskott! Se till att effektivisera energianvändningen istället för att lägga ner enorma summor på arbete med regleringar som ger försumbara effekter.
Politiker vill gärna tro att det vet bättre och tar ofta varje tillfälle som ges att kontrollera människors liv. Jag ser gärna att politiker lägger sig mindre i människors liv och låter varje individ ta ett större ansvar för sitt eget liv och lär sig växa och ta ansvar. En sak borde de dock göra omgående. Ställ om politiken från skatt på arbete till miljöskatter. Jag har sagt det förr och frågat en och annan politiker om varför de vill ha så höga skatter på arbete och väntar fortfarande på svar. Skatter har dämpande effekter på efterfrågan eftersom produkten blir dyrare. Varför har vi då skatt på arbete och inte på miljönedsmutsare?
Ja det finns överdriven konsumtionshets och ja det finns vidriga exploatörer av både människor och miljö. Lägg dock inte ansvaret på den frivilliga marknadsekonomin och globaliseringen. Den stora ironin är att det är just tillväxt och globalisering, som vänstern kritiserar, som är vad som håller på att komma tillrätta med just de problem som vänstern vill lösa. De är dock för okunniga, låsta i gamla dogmer och tunnelseende för att se det.
Sedan har jag ju inte ens nämnt att det kan ju vara så att "etablissemanget" inte har rätt i att vi står på randen till en katastrof. Bygger det till och med på en bluff. En smärre skandal är det i alla fall. Några andra lästips också: Bloggen "Who is John Galt" skrev igår om farliga och okunniga kommunister. Jag ser också fram emot en ny tid för debatt mellan Norberg och Ankarloo och läser en intressant rapport som kritiserar Ankarloos bok Marknadsmyter.
Alltid läsvärda är också Hans Engnell och Erik Herbertson.
__________Omöjligt är det för att det strider mot en av människans fundamentala principer. Strävan att få det bättre för sin egen och för sin familjs del. Hur troligt är det att hela västvärlden accepterar att kliva tillbaks till en levnadsstandard av.... säg 1980 års nivå för att mindre utvecklade länder på något sätt ska få vår rikedom överfört till sig. När det dessutom blir uppenbart för fler och fler att traditionellt bistånd inte fungerar är det omöjligt även av detta skäl att bara "föra över" välfärden.
För att fattiga länder ska lyckas måste de utvecklas politiskt och ekonomiskt. Titta t ex på stora delar av Asien som för 40 år sedan befann sig på Afrikas nivå i levnadsstandard, barnadödlighet mm, men som sedan dess omfamnat möjligheterna med globalisering och underlättat för privat företagande. Det världens fattigaste länder behöver är ökat handelsutbyte och fler privata företag. Kofi Annan har sagt angående globalisering att Afrikas problem är att de inte blivit utsatt för den tillräckligt. Att fler privata företag även löser problem på hemmaplan borde fler förstå.
Hur troligt är det då att länder som Kina och Indien som utvecklas i rasande takt kommer att vilja slå av på takten? Inte alls. Där finns hundratals miljoner människor som står på tur att ta sig ur fattigdom. Det ser på nära håll vad globalisering betytt för sina medmänniskor och inte oväntat är det i just dessa länder som man ser mest positivt på globalisering. Det är vänstern i väst som är emot och på sätt kan jag inte kalla de annat än stora hycklare som inte på allvar värnar om världens fattiga. Med deras politik dras vi alla ner i fattigdom. Men jämlikt och rättvis fattigdom är det och denna rättvisa verkar gå före allt annat enligt deras dogmer och det även om det inte leder till verklig förbättring.
Låt Kina och Indien utvecklas vidare så kommer de likt människor i väst få ett "grönt" uppvaknande. Har man dock inte mat för dagen eller tak över huvudet är det inte miljön som är prioritet. Nolltillväxt eller till och med minustillväxt leder till konflikter för vad ska man spara in på. Vilka är det som ska prioriteras bort? Och hur kan man tror att det under ekonomiskt tillbakagång när alla får sluta med saker man vant sig med dessutom ska finnas resurser till forskning och utveckling av alternativa bränslen mm.
Med några få undantag är människan materialister. Kollektivistiska försök att begränsa konsumtionen leder till korruption och att systemet så småningom självdör inifrån. Det har historien bevisat. Förutom att det är ett omöjligt scenario eftersom det strider mot människans inneboende drivkrafter är det som jag nämnde grovt felaktigt. Jag tänkte ta upp tre viktiga anledningar.
För det första är ekonomin och tillvaron inte ett nollsummespel där den enes vinst automatiskt är en annans förlust. Med en dynamisk ekonomi kan ett plus ett bli tre. Titta bara på grannländer med samma grundförutsättningar. Nord och Sydkorea, Väst och Östtyskland när det begav sig, Kuba kontra andra länder i regionen mm. För det andra innebär inte ökad ekonomisk tillväxt automatiskt att man utnyttjar resurserna hårdare. En effektivare användning av råvaran innebär en förädling och effektivisering och inget utnyttjande. För det tredje existerar inte någon akut råvarubrist. Sedan lång tid tillbaks har det varnats för att både det ena och det andra kommer ta slut snart, för att visa sig att 20 år senare när en ny undrsökning görs har tillgången ökad. Tekniken ställs om så andra råvaror används och nya fynd görs.
Skulle vi dessutom nå en verkligt kritisk punkt med råvarutillgång är det just sådana incitament som verkligen påskyndar ett teknikskifte. När viktiga råvaror ökar kraftigt i pris är det motiverat på ett helt annat sätt att finnas där med alternativa lösningar och innovativa grepp.
Samma människor som kritiserar tillväxten är genomgående utvecklingspessimister. Varför inte öppna ögonen och titta på vilka fantastiska innovationer människan utfört och hur långt vi kommit på så många områden. Det är inte science-fiction att lösa dessa problem. Lösningarna finns idag men i för lite skala. Flygtrafiken står t ex för bara 3% av koldioxidutsläppen och enligt pessimisterna ska vi således sluta resa i framtiden. Varför det? Resa är fantastiskt och ett av de bästa sätten att öka förståelsen för andra kulturer. Varför inte fokusera på att det finns alternativa bränslen som drastisk minskar utsläppen istället för att gapa om regleringar av resor, personliga utsläppskonton och andra dumheter.
En verklig miljöbov är våra bostäder. Uppvärmning och nedkylning släpper ut enorma mängder koldioxid. Redan idag går det att bygga både hus och hela städer som ger energiöverskott! Se till att effektivisera energianvändningen istället för att lägga ner enorma summor på arbete med regleringar som ger försumbara effekter.
Politiker vill gärna tro att det vet bättre och tar ofta varje tillfälle som ges att kontrollera människors liv. Jag ser gärna att politiker lägger sig mindre i människors liv och låter varje individ ta ett större ansvar för sitt eget liv och lär sig växa och ta ansvar. En sak borde de dock göra omgående. Ställ om politiken från skatt på arbete till miljöskatter. Jag har sagt det förr och frågat en och annan politiker om varför de vill ha så höga skatter på arbete och väntar fortfarande på svar. Skatter har dämpande effekter på efterfrågan eftersom produkten blir dyrare. Varför har vi då skatt på arbete och inte på miljönedsmutsare?
Ja det finns överdriven konsumtionshets och ja det finns vidriga exploatörer av både människor och miljö. Lägg dock inte ansvaret på den frivilliga marknadsekonomin och globaliseringen. Den stora ironin är att det är just tillväxt och globalisering, som vänstern kritiserar, som är vad som håller på att komma tillrätta med just de problem som vänstern vill lösa. De är dock för okunniga, låsta i gamla dogmer och tunnelseende för att se det.
Sedan har jag ju inte ens nämnt att det kan ju vara så att "etablissemanget" inte har rätt i att vi står på randen till en katastrof. Bygger det till och med på en bluff. En smärre skandal är det i alla fall. Några andra lästips också: Bloggen "Who is John Galt" skrev igår om farliga och okunniga kommunister. Jag ser också fram emot en ny tid för debatt mellan Norberg och Ankarloo och läser en intressant rapport som kritiserar Ankarloos bok Marknadsmyter.
Alltid läsvärda är också Hans Engnell och Erik Herbertson.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, miljö, miljöextremism, vänstern, socialism, solidaritet, skatter, globalisering,
