I ett inlägg för en tid sedan kritiserade jag vänsterns faiblesse att sätta ideologi och millimeterrättvisa före den totala samhälleliga vinsten. Ökade klyftor är någonting otänkbart även om det leder till att även de fattigaste får det bättre. Själv konstaterar jag att om vi samtidigt som klyftorna ökat lyckats ta ofantligt många människor ur absolut fattigdom då säger jag, ja tack till ökade inkomtsklyftor.
Vänstern har helt enkelt inte lösningarna att långsiktigt lyfta ett samhälle och skapa rikedom för alla, fattig som rik. Vänsterpolitik är solidaritet i ideologin men inte i realiteten. Det skulle vara intressant att få ta del av exempel på länder som drivit vänsterpolitik en längre tid och fått ökat välstånd. Vilka exempel kan ni visa upp som alternativ till de "nyliberala myterna". I realiteten skulle slagorden lyda "alla ska ha det lika dåligt!"
Större tilltro till på individen, ökad internationellt utbyte och marknadsekonomi är vägen inte protektionism, statlig styrning och bidragspolitik. Klyftorna ökar även i ett land som Kina men samtidigt har det lyfts hundratals miljoner människor ur fattigdom de sista 30 åren. Jämför det med det icke marknadsorienterade kinesiska styret på 50 och 60-talet.
Henrik Alexandersson har hittat ett gammalt klipp som illustrerar frågan om inkomstklyftor väl, och på ett underhållande sätt.
__________
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om kapitalism, politik, frihet, globalisering, socialism
0 kommentarer:
Skicka en kommentar