söndagen den 1:e februari 2009

Frihandelns konsekvenser

Att vänstern och liberala företrädare ser olika på globaliseringen och frihandelns konsekvenser är ingen nyhet. Det är heller ingen nyhet för mig att vänstern i vanlig Naomi Klein-anda väljer att vilseleda och direkt förvränga fakta. Det senaste exemplet i sammanhanget är denna artikel och denna replik.

Att som Francisco Contreras och Lena Klevenås påstå att antalet latinamerikaner som inte har mat för dagen har ökat från 55 till 58 miljoner de senaste 40 åren och i förbifarten "glömma" ett antal i sammanhanget viktiga fakta känns inte seriöst. Som vanligt går ideologi och slagord före fakta. Norberg svarar på detta i sin replik:
- "De glömmer bekvämt bort att befolkningen har fördubblats sedan dess, vilket innebär att andelen hungrande har halverats. Dessutom är det de länder som har liberaliserat mest som har minskat undernäringen mest".

Jag tror alla inser att globaliseringen har avigsidor. Miljöarbetet är i många länder eftersatt, lönerna är ofta skamligt låga mm. Varför är dock vänsterns lösning isolering istället för utveckling! Inte bidrar ju det positivt till löneutvecklingen och att resurser skapas till att kunna satsa på t ex miljöreformer. Faktum är också att de internationella arbetsgivarna i de allra flesta fall trots allt tillhör de mest attraktiva för lokalbefolkningen. Alternativen som kvarstår kan då många gånger vara oändligt mycket värre, om alternativ ens finns.

Det är genom fortsatt handel mer resurser skapas. Det är genom ökat utbyte vi i väst kan sätta press på makthavare i dessa länder att förenkla regelverk på olika sätt och minska korruption mm. Det största problemet i dessa länder är inte liberala marknader och frihandel utan för att citera Norberg
- "problemet är merkantilism och korporatism, där politiker skyddar sina välbärgade vänner i statsbolagen och näringslivet".

Även i andra sammanhang anses ju minskat utbyte och förbud vara den enkla lösningen, då tänker jag på miljövänstern som på detta sätt vill minska flygets utsläpp. Jag kan inte se vad för positivt detta skulle leda till. Vi behöver ökat utbyte mellan stater inte mindre. Genom att hjulen fortsätter snurra får vi de resurser över vi behöver för att kunna ta fram ny och bättre miljövänlig teknik.

Även kapitalismen i sig är under attack. Som om vi har några alternativ? Och som om det inte låtit så under snart sagt varje djup lågkonjunktur eller kris, under sjutiiotalet inte minst.

Allt detta borde vara enkelt att se i dessa kristider med minskad och ibland till och med nolltillväxt. Nya satsningar blir svåra att genomföra för det kräver ju att man försakar något annat. Genom att istället verka för fortsatt tillväxt blir det inget nollsummespel utan skapas nya ekonomiska utrymmen att satsa.

__________
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Uppdatering 080203 (Bild via Segerfeldt):

Ekonomisk frihet i Sverige och Latinamerika (ju lägre siffra, desto friare). Knappast ett nyliberalt paradis som många vill göra gällande.

0 kommentarer: